Kriminologi

Upplägg

Ett sociologiskt perspektiv

• Kriminologins tre ben
  
• Vad är ett brott?
  
• Hur kan brottslighet förklaras?
  
• Bilden av kriminalitet
  

Kriminologins tre ben

Vad är ett brott?

Alabama 1999

Våldtäkt i nära relation 1965

Aga 1979

Aga i Storbritannien

kriminaliseringen av bruk av narkotika år 1988

Östtyska gränsvakter

Definitioner

• Legalistisk definition
  
• Ideologisk definition
  
• Interaktionistisk definition
  

Brott på ett abstrakt plan är givet, men i det konkreta är så inte fallet

Vilka begår brott

Vet inte!

Beror på vad det är för typ av brottslighet som undersöks

Traditionell brottslighet — socio-ekonomiskt relaterat

Organiserad brottslighet — definitionsproblematik

Ekonomisk brottslighet — "Normala" individer

Olika typer av brottslingar

Sociala kategorier (Fattah)

• Singlar begår oftare brott
  
• Yngre begår oftare brott
  
• Arbetslösa begår oftare brott
  
• Män begår oftare brott än kvinnor
  
• Fattiga begår oftare brott
  

Vem utsätts för brott (Fattah)?

• Singlar utsätts oftare brott
  
• Yngre utsätts oftare brott
  
• Arbetslösa utsätts oftare brott
  
• Män utsätts oftare brott än kvinnor?
  
• Fattiga utsätts oftare brott
  

Fattah 1989

"Who will end up being a victim and who will legally be qualified as the offender depends quite often on the chance factors rather than deliberate action, planning or intent."

Vem slår först?

Är det sant?

Källa: Nationella trygghetsundersökningen 2018

Victim Blaming I

Von Hentig (1948) writes that ”the victims is considered as a prospective and ill-fated buisness partner” (page 388) that ”[in a sense] the victim shapes and mould the criminal” (page 348) and that ”the genesis of the situation, in a considerable number of cases we meet a victim who consents tactily, cooperates, conspires, or provokes”

Victim Blaming II

Förövaren leder dansen

Även om en persons varande och görande är väsentligt för risken att utsättas för brott är det förövaren som begår brottet. Det är förövarens tolkning och förståelse över situationen som är avgörande för huruvida ett brott kommer att begås eller ej. Inte offrets beteende.

Hur har brottslighet förklarats?

Multidisciplinärt ämne (sociologi, psykologi, biologi, ekonomi)

klasssiska sociologiska förklaringar

Associate differentiation/learning theory

Social disorganization

Control theory/Self control theory

Strain/anomie

Integrerade teorier

Varför ökade brottsligheten under efterkrigstid? Cohen & Felson

• Ökad välfärd och ökad jämlikhet
  

Tillfällighetsbaserade teorier

Rutinaktivitetsteorin

• motiverade förövare
  
• lämpligt objekt (offer)
  
• avsaknad av skydd
  

Livsstilsteorin

förövare och offer korsar varandras livsbanor

Rational choice

kalkylerande utifrån attraktion, tillgänglighet, risk, alternativ till annan försörjning

Bilden av kriminalitet

• Från expertområde till politiskt område
  
• Från "welfare penalism" till "nothings work"
  
• Från förövare till brottsoffer
  
• Från behandling till straff
  

Varför — förklaringar på kontextuell/strukturell nivå

Individuell frihet

Ekonomiskt välstånd gjorde konsumtion till en livsstilsfråga, vilket genererade en medvetenhet om individen. I samband med ökad individualism ökar medvetenheten att ett brott inte enbart drabbar samhället, utan också en individ. Kvinnorörelsen vikigt!

Behov av ökad kontroll

Den ekonomiska tillväxten avtar. Arbetslösheten drabbar många industrialiserade länder. Arbete som integrerande kraft upphör för vissa individer. För att undvika oroligheter och för att hålla ihop samhället — mer fokus på straff!

Tack så mycket för att ni lyssnat!